Skip to content

Blogg/Guider

Sjuklön dag 1–14: arbetsgivarens ansvar, karensavdrag och läkarintyg

Sjuklön dag 1–14 för svenska arbetsgivare: 80 % sjuklön, karensavdrag 20 % av en genomsnittlig veckas sjuklön (inte karensdag), läkarintyg från dag 8, sjukanmälan till Försäkringskassan senast dag 21, och återinsjuknande inom fem dagar — varje siffra med länk till källan.

Miikka Kataja··

Sjuklönelagen (1991:1047) lägger ersättningen under de första 14 sjukdagarna på arbetsgivaren, innan Försäkringskassan tar över. Den vanligaste källan till fel är inte reglerna om själva sjuklönen — det är karensavdraget, som fortfarande ofta beskrivs med det avskaffade ordet karensdag, och sista dagen för sjukanmälan till Försäkringskassan, som få guider nämner med rätt siffra. Den här guiden går igenom sjuklöneperioden dag för dag: karensavdrag, läkarintyg, sjukanmälan och återinsjuknande.

TL;DR

  • Sjuklöneperioden omfattar den första dagen med nedsatt arbetsförmåga och de följande tretton kalenderdagarna — dag 1–14 (7 § sjuklönelagen).
  • Sjuklön är 80 % av anställningsförmånerna (6 §). Karensavdraget är 20 % av en genomsnittlig veckas sjuklön — ett fast belopp, inte en obetald dag, och det dras bara en gång per sjukperiod. Efter tio karensavdrag inom tolv månader görs inget ytterligare avdrag (6 §). Karensdagen avskaffades den 1 januari 2019 (SFS 2018:648).
  • Sjuklön från och med den sjunde kalenderdagen efter sjukanmälan — vardagligt “dag 8” — betalas endast om den anställda styrker den nedsatta arbetsförmågan med läkarintyg (8 § andra stycket). Tidigare intyg kräver särskilda skäl (10 a §).
  • Arbetsgivaren ska sjukanmäla den anställda till Försäkringskassan på kalenderdag 15, och senast kalenderdag 21 (Försäkringskassan).
  • Återinsjuknande inom fem dagar räknas som samma sjukperiod — karensavdrag görs inte en andra gång (7 § tredje stycket).

Vad är sjuklöneperioden, och hur räknas dag 1–14?

7 § sjuklönelagen definierar sjuklöneperioden som “den första dag arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt … och de därpå följande tretton kalenderdagarna i sjukperioden” — alltså dag 1 till och med dag 14, räknat i kalenderdagar, inte arbetsdagar. Under de här dagarna är det arbetsgivaren, inte Försäkringskassan, som ansvarar för ersättningen.

Sjuklönen under perioden är 80 % av den anställdas anställningsförmåner, enligt 6 § sjuklönelagen. Ersättningen betalas ut som en del av den ordinarie löneadministrationen, inte som en separat ansökan.

Sjukperiodens tidslinje

Dag Vad händer? Paragraf
Dag 1 Karensavdrag görs: 20 % av en genomsnittlig veckas sjuklön 6 §
Dag 1–14 Sjuklön: 80 % av anställningsförmånerna 6 §, 7 §
Dag 8 Sjuklön betalas endast om arbetsförmågan styrks med läkarintyg 8 § 2 st
Dag 15 Arbetsgivaren sjukanmäler till Försäkringskassan Försäkringskassan
Dag 21 Sista tillåtna dag för sjukanmälan Försäkringskassan
Dag 15+ Sjukpenning kan betalas ut av Försäkringskassan, tidigast från dag 15 Försäkringskassan

Karensavdrag — hur räknar man ut det?

Det här är den mest missförstådda delen av sjuklönen. Karensavdraget är inte en obetald dag. Enligt 6 § sjuklönelagen: “Avdraget ska motsvara 20 procent av den sjuklön som belöper på summan av de anställningsförmåner som arbetstagaren genomsnittligen beräknas få under en vecka.”

Det betyder att karensavdraget är ett fast, veckobaserat belopp — samma oavsett vilken veckodag sjukperioden börjar, och oavsett hur lång just den första arbetsdagen skulle ha varit. Det görs en gång per sjukperiod, inte en gång per dag och inte en gång vid varje nytt sjuktillfälle inom samma period.

Samma paragrafs tredje stycke sätter ett tak som är lätt att missa i löneadministrationen: har karensavdrag gjorts vid tio tillfällen under de senaste tolv månaderna ska avdrag inte göras för ytterligare sjuklöneperioder. Det förutsätter att sjukhistoriken går att slå upp tolv månader bakåt per anställd, inte bara för den pågående perioden.

Det gamla begreppet karensdag — en hel, obetald första sjukdag — avskaffades den 1 januari 2019 genom SFS 2018:648 och ersattes av karensavdraget. Om din löneprocess, ditt kollektivavtal eller din interna dokumentation fortfarande använder ordet karensdag är det värt att uppdatera: det är inte längre gällande system, även om ordet fortfarande dyker upp i vardagligt tal.

Hur sjukanmäler man en anställd till Försäkringskassan på dag 15?

När sjuklöneperioden om 14 dagar löper ut tar Försäkringskassan över ansvaret för ersättningen, men bara om arbetsgivaren gör sin del. Försäkringskassan är tydlig med både startdatum och den yttersta gränsen:

“Sjukanmäl medarbetaren till Försäkringskassan på kalenderdag 15.” “Senaste dagen för din sjukanmälan är kalenderdag 21.”

(Försäkringskassan — Att göra när en medarbetare är sjukskriven i mer än 14 dagar)

Kalenderdag 21 är den enskilt viktigaste operativa siffran i hela sjuklöneprocessen, och den saknas i många konkurrerande guider. Sjukpenning kan inte betalas ut förrän anmälan är gjord — en försenad anmälan skjuter alltså upp den anställdas ersättning, inte bara ett administrativt steg. Bygg in en påminnelse redan i mitten av sjukperioden så att anmälan aldrig riskerar att missa dag 21.

Läkarintyg dag 8 — vad krävs av arbetsgivaren?

Regeln står i 8 § andra stycket sjuklönelagen, inte i 10 § som ofta uppges. Och den är formulerad tvärtemot hur den brukar återges: lagen ger inte arbetsgivaren en rätt att begära intyg, den villkorar sjuklönen. Arbetsgivaren är skyldig att betala sjuklön för tid från och med den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan “endast om arbetstagaren styrker nedsättningen av arbetsförmågan under denna tid genom intyg av läkare eller tandläkare”. Vardagligt kallas det “dag 8”. Fram till dess räcker den anställdas egen sjukanmälan.

Vill arbetsgivaren ha intyg tidigare än så krävs särskilda skäl enligt 10 a § — det är inte något man inför som generell rutin. 10 § handlar om något annat igen: Försäkringskassans möjlighet att ålägga en anställd att styrka arbetsförmågan från en tidigare dag.

8 § första stycket klargör dessutom att sjuklön inte avser tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet, vilket gör det extra viktigt att sjukanmälan görs samma dag som frånvaron börjar.

Återinsjuknande inom 5 dagar — påverkar det karensavdraget?

Blir en anställd frisk och sedan sjuk igen inom fem kalenderdagar räknas det enligt 7 § tredje stycket som en fortsättning av samma sjukperiod, inte en ny sjukperiod. Försäkringskassan beskriver samma sak: karensavdrag tas bara ut en gång per sjukperiod, även om den anställda blir kortvarigt frisk och sjuk igen inom femdagarsgränsen.

Praktiskt innebär det två saker: karensavdrag görs inte en andra gång, och den nya sjuklöneperioden omfattar bara så många dagar att den tillsammans med den tidigare sjuklöneperioden hos samma arbetsgivare utgör fjorton kalenderdagar — den börjar alltså inte om från dag 1. Löneadministrationen behöver därför hålla reda på varje anställds sjukhistorik minst fem dagar tillbaka för att räkna rätt.

Karensdag eller karensavdrag — vilket ord gäller?

Karensavdrag är det gällande begreppet sedan den 1 januari 2019 (SFS 2018:648). Karensdagen som system avskaffades samma dag, och skillnaden är inte bara semantisk.

Karensdagen innebar att den första sjukdagen var helt obetald, oavsett hur lång arbetsdagen skulle ha varit. Karensavdraget är i stället ett fast belopp motsvarande 20 % av en genomsnittlig veckas sjuklön, draget en gång per sjukperiod. För en anställd med ojämnt schema blir utfallet därmed detsamma oavsett vilken dag i veckan sjukperioden råkar börja — vilket var hela poängen med reformen.

Många äldre mallar, kollektivavtalstexter och interna rutiner använder fortfarande det gamla ordet av gammal vana. Uppdatera dem: annars letar både lönehandläggare och anställda efter en obetald dag som inte längre finns i lagens mening.

Hur hjälper Taito.ai med sjuklönehanteringen?

Karensavdrag, dag 8-intyget och sista anmälningsdagen dag 21 är tre separata datum och beräkningar som måste hållas isär för varje anställd, varje sjukperiod. Återinsjuknande inom fem dagar och taket på tio karensavdrag per tolvmånadersperiod gör dessutom att historiken måste sträcka sig bakåt i tiden, inte bara följa den pågående sjukanmälan.

Taito.ai är ett people operations-system som håller frånvarohistorik, sjukperioder och de underliggande datumen samlade, så att karensavdrag och deadlines går att verifiera utan att gräva i separata dokument för varje anställd.

Taito.ai ersätter inte Försäkringskassans process eller ger juridisk rådgivning — sjukanmälan och läkarintyg är fortfarande arbetsgivarens och den anställdas ansvar. Det Taito.ai gör är att hålla underlaget tillgängligt när det behövs, så att dag 21 aldrig blir en överraskning.

Lagens fulla text finns hos Riksdagen, och Försäkringskassans egen vägledning finns på forsakringskassan.se.

Vanliga frågor

Karensavdrag — hur räknar man ut det?
Karensavdraget är inte en obetald dag, utan ett fast belopp: 20 % av den sjuklön som beräknas belöpa på en genomsnittlig veckas anställningsförmåner, enligt 6 § sjuklönelagen (1991:1047). Avdraget är alltså detsamma oavsett vilken dag i sjukperioden den anställda blir sjuk och oavsett hur många timmar just den dagen skulle ha inneburit — det är en veckobaserad kvot, inte "första sjukdagen är obetald". Karensavdraget görs en gång per sjukperiod, inte en gång per sjuktillfälle inom samma period. Blir den anställda frisk och sedan sjuk igen inom fem kalenderdagar räknas det som samma sjukperiod (återinsjuknande, 7 § tredje stycket), och karensavdrag görs då inte en andra gång. 6 § tredje stycket sätter dessutom ett tak: efter tio karensavdrag inom en tolvmånadersperiod görs inget ytterligare avdrag. Det gamla begreppet karensdag, en hel obetald dag, ersattes av karensavdraget den 1 januari 2019 genom SFS 2018:648. Ordet lever kvar i vardagligt tal men beskriver inte längre hur avdraget beräknas, så använd det aldrig i ett nytt löneunderlag.
Hur sjukanmäler man en anställd till Försäkringskassan på dag 15?
När sjuklöneperioden om 14 kalenderdagar löper ut övergår ansvaret till Försäkringskassan, och arbetsgivaren ska sjukanmäla den anställda på kalenderdag 15. Det är arbetsgivaren, inte den anställda själv, som gör anmälan i det här läget, eftersom det är arbetsgivaren som har betalat sjuklön under de första 14 dagarna och känner till sjukperiodens start. Senaste tillåtna dag för sjukanmälan är kalenderdag 21, en yttersta gräns som få konkurrerande guider nämner men som är avgörande, eftersom sjukpenning från Försäkringskassan inte kan börja betalas ut förrän anmälan är gjord. En för sent inlämnad anmälan skjuter alltså upp den anställdas sjukpenning, inte bara pappersarbetet. Bygg gärna in en påminnelse redan runt dag 10–12 i sjukperioden, så att anmälan hinner göras med marginal före dag 21 — det är lättare att missa än det låter, särskilt vid en längre sjukperiod där uppmärksamheten naturligt ligger på annat än administrativa tidsfrister.
Läkarintyg dag 8 — vad krävs av arbetsgivaren?
Regeln står i 8 § andra stycket sjuklönelagen (1991:1047), inte i 10 §. Formuleringen är inte att arbetsgivaren "får begära" ett intyg, utan att skyldigheten att betala sjuklön från och med den sjunde kalenderdagen efter sjukanmälan gäller endast om den anställda styrker den nedsatta arbetsförmågan med intyg av läkare eller tandläkare. Vardagligt kallas det dag 8. Fram till dess räcker den anställdas egen sjukanmälan som underlag. Vill arbetsgivaren ha intyg tidigare än så krävs särskilda skäl enligt 10 a §, och 10 § ger Försäkringskassan en egen möjlighet att ålägga en anställd att styrka arbetsförmågan från en tidigare dag. Informera om dag 8-kravet redan i sjukanmälningsrutinen i stället för först när intyget efterfrågas — det minskar friktionen och gör tydligt att begäran är regelstyrd, inte riktad mot en enskild anställd. Notera också att intyget avser arbetsförmågan, inte diagnosen.
Återinsjuknande inom 5 dagar — påverkar det karensavdraget?
Ja, men inte på det sätt många tror. Blir en anställd frisk och sedan sjuk igen inom fem kalenderdagar räknas de två sjuktillfällena enligt 7 § tredje stycket sjuklönelagen som samma sjukperiod, inte som två separata perioder. Det får två praktiska konsekvenser. För det första görs karensavdraget inte en andra gång — det är redan draget för sjukperioden. För det andra omfattar den nya sjuklöneperioden bara så många dagar att den tillsammans med den tidigare sjuklöneperioden hos samma arbetsgivare utgör fjorton kalenderdagar — antalet kvarvarande sjuklönedagar innan Försäkringskassan tar över är alltså 14 minus de dagar som redan förbrukats. Löneadministrationen måste alltså hålla reda på tidigare sjukperioder minst fem dagar tillbaka för varje anställd, inte bara den senaste sjukanmälan, för att räkna rätt på både karensavdrag och kvarvarande sjuklönedagar — ett system som ser den senaste sjukanmälan isolerat kommer systematiskt att räkna fel i just den här situationen.
Karensdag eller karensavdrag — vilket ord gäller?
Karensavdrag är det korrekta, gällande begreppet sedan reformen den 1 januari 2019 — karensdagen som system avskaffades samma dag. Skillnaden är inte bara semantisk. Karensdagen innebar att den första sjukdagen var helt obetald, oavsett hur lång arbetsdag den skulle ha varit. Karensavdraget är i stället ett fast belopp motsvarande 20 % av en genomsnittlig veckas sjuklön, draget en gång per sjukperiod snarare än en gång per dag. Effekten är att karensavdraget blir rättvisare för anställda med ojämnt schemalagd arbetstid — den som skulle ha jobbat en kort dag första sjukdagen förlorar inte oproportionerligt mycket jämfört med den som skulle ha jobbat en lång dag. Många äldre mallar, kollektivavtalstexter och interna rutiner använder fortfarande det gamla ordet karensdag av gammal vana — uppdatera dem till karensavdrag för att undvika felräkningar, och för att undvika att en anställd letar efter en obetald dag som inte längre existerar i lagens mening.