Skip to content

Räknare

Hur många semesterdagar har en anställd tjänat in?

Fyll i anställningens startdatum, välj semesterår och ange eventuell obetald, ej semesterlönegrundande frånvaro. Räknaren visar betalda och obetalda semesterdagar, hur många som får sparas, och semesterlönen enligt vald modell.

Avgör hur stor del av intjänandeåret som räknas som anställningstid.

Lämna tomt om anställningen fortfarande pågår.

Semesteråret är 1 april–31 mars, inte kalenderåret (3 §). Intjänandeåret är den föregående tolvmånadersperioden.

Frånvaro som inte är semesterlönegrundande minskar antalet betalda semesterdagar (7 §).

Vanliga frågor

Vad är bra att förstå bakom räknaren?

Varför blir svaret fel om man delar med 365?

7 § semesterlagen säger uttryckligen "antalet dagar under intjänandeåret" — inte 365. Ett intjänandeår som innehåller en 29 februari har 366 dagar, och nämnaren i uträkningen ska då vara 366, inte 365.

Skillnaden är sällan dramatisk för en anställd som jobbat hela intjänandeåret, men den slår igenom för en anställd som börjat eller slutat mitt i perioden — särskilt när flera anställda med olika start- och slutdatum ska stämmas av samtidigt.

Den här räknaren räknar alltid ut det faktiska antalet dagar i det valda intjänandeåret från kalendern, aldrig en fast siffra.

Sammalöneregeln eller procentregeln — vilken gäller?

Sammalöneregeln (16 a §) är utgångspunkten för månadsavlönade: den anställda behåller sin oavkortade månadslön under semestern och får dessutom ett semestertillägg på 0,43 % av månadslönen per betald semesterdag.

Procentregeln (16 b §) ger i stället semesterlön som 12 % av den lön som förfallit till betalning under intjänandeåret. Den används normalt för den som inte har fast månadslön.

16 § andra stycket räknar upp fem fall där procentregeln är obligatorisk även för en månadsavlönad: lön som inte är bestämd per vecka eller månad, en rörlig lönedel på minst tio procent av den sammanlagda lönen under semesteråret, sysselsättningsgrad som varierat under intjänandeåret, sysselsättningsgrad som ändrats fram till semestertillfället, och frånvaro under intjänandeåret som inte är semesterlönegrundande. Annars blir talet fel, eftersom 0,43 % av en aktuell månadslön inte speglar vad som faktiskt tjänades in.

Räknaren frågar bara efter de två fall som går att svara ja eller nej på utan att känna till hela lönebilden — ändrad sysselsättningsgrad och ej semesterlönegrundande frånvaro. Kryssar du i något av dem låses modellen till procentregeln i stället för att tyst bytas ut bakom kulisserna. Har den anställda rörlig lön på tio procent eller mer, eller lön som inte är bestämd per vecka eller månad, ska du välja procentregeln själv.

Hur många semesterdagar får en anställd spara?

En anställd som för ett semesterår har rätt till fler än 20 betalda semesterdagar får spara de överskjutande dagarna till senare år (18 §). Med den lagstadgade lägstanivån på 25 dagar innebär det upp till 5 sparbara dagar per år, om inget kollektivavtal ger fler.

Femårsgränsen står i 18 § andra stycket: en sparad semesterdag ska läggas ut inom fem år från utgången av det semesterår då den sparades. Undantaget i 20 § andra stycket låter arbetsgivaren och den anställda skjuta upp dagarna till det sjätte året om ett uttag det femte året skulle innebära betydande olägenhet. 18 § tredje stycket lägger dessutom till att nya dagar inte får sparas under ett semesterår då sparade dagar tas ut.

Räknaren visar bara hur många dagar som är sparbara för det valda semesteråret — den håller inte reda på dagar som redan sparats från tidigare år.

Källor

Vad bygger räknarens regler på?

Alla regler i räknaren kommer från semesterlagens (1977:480) ordalydelse. Nedan är direkta länkar till primärkällorna.

Kollektivavtal kan vara bättre än lagen. Semesterlagen sätter en lägstanivå. Ett tillämpligt kollektivavtal kan ge fler semesterdagar, en annan beräkning av intjänandet, eller andra villkor. Kontrollera alltid tillämpligt kollektivavtal vid sidan av räknarens resultat.

Resultatet är vägledande, inte juridisk rådgivning. Räknaren känner inte till femdagarsregeln vid anställning som påbörjas efter den 31 augusti (4 §), anställningens särdrag under tre månader (5 §), sjukdomens påverkan på semesterlönegrundande frånvaro (15 §, 17 §), sparade dagar från tidigare år eller procentsatsen för fler än 25 avtalade dagar. Vänd dig till en arbetsrättsjurist i enskilda fall.

En djupare genomgång av hela semesterregelverket finns i guiden Semesterlagen för arbetsgivare, och våra övriga guider om svensk arbetsrätt hittar du på Sweden employment compliance. Taito.ai är ett people operations-system som håller semesterintjäning, saldon och godkännanden uppdaterade utan ett separat kalkylblad — gå med i väntelistan om du vill se det i praktiken.