Skip to content

Compliance

Anställningscompliance i Sverige: en guide för arbetsgivare

Vad arbetsgivare i Sverige behöver veta: anställningsavtal, kollektivavtal, onboarding, arbetstid, löneadministration, förmåner och uppsägning.

Read in English
Anställningscompliance i Sverige: en guide för arbetsgivare

Sverige har ingen lagstadgad minimilön, och inget kollektivavtal (ett avtal om löner och anställningsvillkor som ett fackförbund tecknar med en arbetsgivarorganisation eller direkt med en arbetsgivare) binder en arbetsgivare som varken tillhör en arbetsgivarorganisation eller själv skrivit under ett. Det som fäller arbetsgivare är detaljerna i lagarna under den friheten. Ett återinsjuknande inom fem kalenderdagar fortsätter samma sjuklöneperiod i stället för att starta en ny. Och det är arbetsgivaren, inte den anställda, som ska sjukanmäla fallet till Försäkringskassan, inom en fast tidsfrist räknad i kalenderdagar.

Det viktigaste

  • Bara medlemskap i en arbetsgivarorganisation eller arbetsgivarens egen underskrift binder ett kollektivavtal. Ett avtal som är branschstandard binder inte arbetsgivaren av det skälet ensamt.
  • Inom 7 kalenderdagar från en ny anställds start bekräftar arbetsgivaren anställningens huvudvillkor skriftligt. Resten av villkoren följer inom en månad.
  • Semester är 25 dagar per semesterår. En anställd som börjat arbeta efter 31 augusti får i stället 5 dagar det året, och en egen formel avgör hur många av dagarna som är betalda.
  • Sjuklön (lönen arbetsgivaren betalar under sjukfrånvaro) är 80 procent av lönen de första 14 kalenderdagarna. Ett karensavdrag (ett fast löneavdrag som görs en gång per sjukperiod) på 20 procent av en genomsnittsveckas sjuklön dras en gång. Arbetsgivaren sjukanmäler fallet till Försäkringskassan senast dag 15, och allra senast dag 21.
  • För de flesta arbetsgivare ska arbetsgivardeklarationen på individnivå (den månatliga skatte- och avgiftsrapporten till Skatteverket, förkortad AGI) lämnas och betalas senast den 12:e i månaden efter löneutbetalningen.
  • Att avsluta en tillsvidareanställning kräver saklig grund (en giltig anledning enligt lagen om anställningsskydd) och en uppsägningstid som löper från en till sex månader beroende på anställningstid.

Vad måste ett anställningsavtal i Sverige innehålla?

Ett anställningsavtal kan ha vilken form som helst, men arbetsgivaren måste bekräfta vissa villkor skriftligt enligt ett fast schema.

Vad arbetsgivaren lämnar skriftligt Tidsfrist
Huvudvillkor: identitet och arbetsplats, arbetsuppgifter, anställningsform, uppsägningstid eller slutdatum, provanställningens längd, ingångslön, arbetstidens längd, övertidsvillkor, minsta varsel vid schemaändring 7 kalenderdagar från arbetets start
Övriga villkor: rätt till utbildning, den betalda semesterns längd, regler om uppsägningstid, information om socialförsäkring, bemanningsanställda och tillämpligt kollektivavtal 1 månad från arbetets start
Extra information vid utlandsarbete längre än 4 sammanhängande veckor: mottagarland, varaktighet, lönevaluta, förmåner, villkor för hemresa Innan den anställda reser

Tre regler till formar själva anställningsavtalet:

  • Provanställning. En provanställning (en tidsbegränsad inledande anställning som vardera parten kan avsluta utan att ange skäl) varar högst sex månader och övergår automatiskt i en tillsvidareanställning om ingen av parterna avslutar den före tidsfristen.
  • Tidsbegränsade anställningar finns bara i tre former: en särskild visstidsanställning (en tidsbegränsad anställning utan krav på ett särskilt skäl), ett vikariat (en tidsbegränsad anställning som ersätter en annan anställd), eller säsongsarbete. En särskild visstidsanställning övergår i en tillsvidareanställning så snart samma arbetsgivare använt den i mer än 12 månader sammanlagt under en rullande femårsperiod, eller genom flera visstidsanställningar i rad där varje ny börjar inom sex månader från att den förra avslutades. Ett vikariat övergår i en tillsvidareanställning efter mer än två år inom samma femårsfönster.
  • Ett kollektivavtal kan ändra detta. Ett centralt fackförbund kan teckna ett avtal som omformar provanställningens längd, tidslinjen för omvandling av visstidsanställningar, och flera andra regler ovan.

Sätt båda tidsfristerna för de skriftliga villkoren i varje ny anställds introduktionschecklista, eftersom de ligger tre veckor ifrån varandra.

Binder ett kollektivavtal arbetsgivaren?

Nej, inte av sig själv. Inget binder en arbetsgivare bara för att ett avtal är branschstandard.

Enligt medbestämmandelagen (lagen om medbestämmande i arbetslivet) binder en organisations avtal dess medlemmar, inom avtalets tillämpningsområde. Bara två saker binder arbetsgivaren: medlemskap i arbetsgivarorganisationen, eller en egen underskrift på ett fristående avtal som tecknas direkt med ett fackförbund, ett hängavtal. Sverige saknar en mekanism som gör ett branschavtal allmänt bindande för arbetsgivare utanför det.

En obunden arbetsgivare måste ändå förhandla med förbundet före en uppsägning på grund av arbetsbrist eller en verksamhetsövergång, och måste fortlöpande hålla förbund med medlemmar bland de anställda informerade. Skyldigheterna jämförs så här:

Skyldighet Obunden arbetsgivare Bunden av avtal
Lagens grund: semester, sjuklön, anställningsskydd Gäller fullt ut Gäller fullt ut, oftast med mer
Förhandling före större verksamhetsförändringar Nej Ja
Förhandling före uppsägning på grund av arbetsbrist eller verksamhetsövergång Ja Ja
Löpande skyldighet att informera förbund med medlemmar bland de anställda Ja, snävare Ja, fullt ut
Förhandling före inhyrning av bemanningspersonal Nej Ja, i vissa fall

Läs mer: kollektivavtal i Sverige.

Vad måste arbetsgivaren göra innan en ny anställds första dag?

Vissa av dessa steg måste vara klara innan den första arbetstimmen, eftersom registrering och skatteavdrag båda beror på det.

  1. Registrering som arbetsgivare. Innan arbetsgivaren betalar lön till någon som inte är godkänd för F-skatt (ett skattestatus som gör att mottagaren själv sköter sina skatter och avgifter, i stället för arbetsgivaren), registrerar sig arbetsgivaren hos Skatteverket via tjänsten för arbetsgivarregistrering, eller på pappersblanketten SKV 4620.
  2. Arbetsskadeförsäkring. Den finansieras automatiskt genom de arbetsgivaravgifter (de lagstadgade sociala avgifter arbetsgivaren betalar på varje lön) som arbetsgivaren redan betalar på varje lön. Inget separat behöver ordnas.
  3. Preliminärt skatteavdrag. Till dess att Skatteverket har fastställt den anställdas egen skattetabell, gör arbetsgivaren avdrag med en förhöjd sats på 110 procent av tillämplig skattetabell.
  4. Tjänstepension. Inte ett lagkrav. Tjänstepension (en pension utöver den allmänna pensionen, betald av arbetsgivaren) finns bara där ett kollektivavtal omfattar den anställda, eller där arbetsgivaren separat tecknat ett individuellt pensionsavtal för personen.
  5. Anställningsavtalet och dess skriftliga villkor. Arbetsgivaren bekräftar huvudvillkoren inom sju dagar, se anställningsavtal.

Ett undantag gäller snävt. En personalliggare (en daglig närvarolista som förs på arbetsplatsen) är obligatorisk bara i sex namngivna branscher: byggverksamhet, fordonsservice, kropps- och skönhetsvård, partihandel med livsmedel eller tobak, restaurang, och tvätteriverksamhet. De flesta arbetsgivare behöver aldrig någon.

Registrera hos Skatteverket innan den första löneutbetalningen, eftersom skatteavdrags- och rapporteringsstegen i löneadministrationen förutsätter att registreringen redan är klar.

Vilka arbetsrättsliga regler är specifika för Sverige?

Sverige har ingen lagstadgad minimilön. Lönegolv finns bara inom ett kollektivavtal, och där inget avtal gäller är lönen en direkt överenskommelse mellan arbetsgivare och anställd. Övriga Sverigespecifika regler rör i huvudsak arbetstiden.

Regel Siffra
Ordinarie arbetstid 40 timmar per vecka, eller ett genomsnitt över upp till 4 veckor där arbetet kräver det
Jourtid på arbetsplatsen 48 timmar under 4 veckor, eller 50 timmar under en kalendermånad
Allmän övertid 48 timmar under 4 veckor eller 50 timmar under en kalendermånad, med ett tak på 200 timmar per år
Extra övertid, endast särskilda skäl 150 timmar per år
Dygnsvila 11 sammanhängande timmar under 24
Veckovila 36 sammanhängande timmar under 7 dagar
  • Anteckningsskyldighet gäller. Arbetsgivaren för anteckningar om jourtid, övertid och mertid. Anställda och fackliga organisationer på arbetsplatsen kan begära att få se dem.
  • Nästan allt går att avtala bort. Ett kollektivavtal som tecknats eller godkänts av ett centralt fackförbund kan ändra de flesta av gränserna ovan.

Kontrollera att jourtid och övertid registreras för varje anställd löpande, eftersom båda övertidstaken mäts rullande över fyra veckor eller en kalendermånad snarare än nollställs en gång om året.

Hur ordnar arbetsgivaren löneadministrationen i Sverige?

Så snart arbetsgivaren är registrerad (innan den första dagen), följer varje löneutbetalningsdag samma steg.

  1. Skatteavdrag. Arbetsgivaren gör preliminärt skatteavdrag på bruttolönen enligt den anställdas skattetabell, eller 30 procent för en bisyssla.
  2. Arbetsgivardeklarationen (AGI). Varje löneutbetalning rapporteras månadsvis, per anställd.
  3. Betalning. För arbetsgivare med omsättning upp till 40 miljoner kronor ska både deklarationen och betalningen av innehållen skatt och arbetsgivaravgifter göras senast den 12:e i månaden efter utbetalningen. Fristen flyttas till nästa bankdag när den 12:e infaller på en helg eller allmän helgdag.
  4. Större arbetsgivare. En arbetsgivare med omsättning över 40 miljoner kronor deklarerar på en fast dag, den 26:e, men betalar ändå innehållen skatt och arbetsgivaravgifter senast den 12:e, eller den 17:e i januari.
Avgift 2026 Sats
Sjukförsäkringsavgift 3,55 %
Föräldraförsäkringsavgift 2,00 %
Ålderspensionsavgift 10,21 %
Efterlevandepensionsavgift 0,30 %
Arbetsmarknadsavgift 2,64 %
Arbetsskadeavgift 0,10 %
Allmän löneavgift 12,62 %
Total arbetsgivaravgift 31,42 %

Två undantag ändrar totalen, och ett tredje tar bort den helt.

Anställd Arbetsgivaravgift
Fyllt 67 år vid årets ingång Bara ålderspensionsavgiften, 10,21 %
Född 1937 eller tidigare Ingen
Född 2003–2007, på lön upp till 25 000 kronor i månaden, för lön mellan april 2026 och september 2027 20,81 %, full sats över den gränsen

Ingen registrering, inget skatteavdrag och ingen rapportering behövs alls om den sammanlagda årliga betalningen till en och samma mottagare stannar under 1 000 kronor.

Se hela kalendern för löneadministrationens tidsfrister i Sveriges HR-compliance-kalender.

Vilka förmåner måste arbetsgivaren erbjuda?

De lagstadgade förmånerna i Sverige är semester, semesterlön, sjuklön och föräldraledighet, tillsammans med den allmänna pensionsavgiften och arbetsskadeförsäkringen.

Förmån Vad som gäller
Semester 25 dagar per semesterår (1 april–31 mars), 5 dagar om anställningen börjar efter 31 augusti
Betalda semesterdagar Anställningsdagar under intjänandeåret, minus icke semesterlönegrundande obetald frånvaro, delat med det faktiska antalet dagar det året, gånger 25, avrundat uppåt
Semesterlön, sammalöneregeln Lönen fortsätter oförändrad, plus 0,43 % av månadslönen per betald dag
Semesterlön, procentregeln 12 % av lön som förfallit till betalning under intjänandeåret
Sjuklön 80 % av anställningsförmånerna de första 14 kalenderdagarna
Karensavdrag 20 % av en genomsnittsveckas sjuklön, en gång per sjukperiod
Föräldrapenning 480 dagar per barn, betalas helt av Försäkringskassan
Allmän pensionsavgift 10,21 % av lönen, utan tak för arbetsgivaren

Semesterlön (den lön som betalas under semestern) beräknas enligt en av två modeller. Sammalöneregeln (regeln om att lönen fortsätter som vanligt under semestern) är utgångspunkten för en anställd med fast månadslön. Procentregeln (regeln om att semesterlönen räknas som en procentandel av årets lön) gäller för en anställd utan fast månadslön. Den blir också obligatorisk för en månadsavlönad så snart en rörlig lönedel når 10 procent av den totala lönen, en gräns som provision och bonus kan passera tidigare än väntat.

Dagar utöver 20 betalda dagar kan sparas för senare bruk, men en sparad dag måste tas ut inom fem år från utgången av det semesterår då den sparades. Semesterersättning (utbetalning i pengar i stället för semesterdagar) för outnyttjad semester vid anställningens slut ska betalas ut utan oskäligt dröjsmål, senast en månad efter att anställningen upphört.

Sjuklönen upphör dag 14. Försäkringskassan tar över från dag 15, förutsatt att arbetsgivaren anmält fallet senast då, och senast dag 21. Ett återinsjuknande inom fem kalenderdagar fortsätter samma sjukperiod i stället för att starta en ny, och läkarintyg krävs för att sjuklönen ska fortsätta betalas från dag 8. Sjukdom under semestern byts ut och betalas som sjuklön i stället, om den anställda begär det utan dröjsmål, och den återstående semestern läggs om i ett sammanhang om inget annat avtalats.

En anställd lämnar besked minst två månader innan föräldraledigheten börjar, eller så snart som möjligt om det inte är möjligt. Tjänstepension är aldrig ett lagkrav: den kommer bara från ett kollektivavtal eller ett individuellt tecknat pensionsavtal.

Läs mer: semester och semesterlön i Sverige, sjuklön i Sverige och sjukdom under semestern i Sverige, eller räkna ut en anställds betalda dagar med semesterdagar-räknaren.

Hur avslutar arbetsgivaren en anställning på ett lagligt sätt?

Att avsluta en tillsvidareanställning kräver alltid saklig grund: arbetsbrist, eller en anledning som hänför sig personligen till den anställda, som misskötsel eller prestation.

Anställningstid Arbetsgivarens uppsägningstid
Under 2 år 1 månad
2–4 år 2 månader
4–6 år 3 månader
6–8 år 4 månader
8–10 år 5 månader
10 år eller mer 6 månader

De regelrätta stegen:

  1. Turordning. Där arbetsbrist påverkar flera anställda följer urvalet turordning (den ordning, normalt efter anställningstid, som avgör vem som får vara kvar) inom varje driftsenhet eller kollektivavtalsområde. Arbetsgivaren får undanta upp till tre anställda av särskild betydelse för verksamheten, oavsett hur många turordningskretsar som finns.
  2. Varsel. En uppsägning på personliga grunder kräver minst två veckors varsel (föregående underrättelse till den anställda och facket) till den anställda och, samtidigt, till den lokala fackklubben om den anställda är medlem. Ett avsked kräver minst en veckas varsel.
  3. Skriftligt besked. Uppsägningsbeskedet lämnas skriftligt. Det anger hur den anställda kan bestrida uppsägningen och om hen har företrädesrätt.
  4. Företrädesrätt. En anställd med minst 12 månaders sammanlagd anställningstid under de senaste tre åren har företrädesrätt (rätten att få jobbet tillbaka framför en ny sökande) i nio månader efter att anställningen upphört, om lämpligt arbete blir ledigt. Kortare kvalifikationstider gäller för en särskild visstidsanställning eller säsongsarbete.
  5. Underrättelse vid utebliven förlängning. Facket underrättas också när en tidsbegränsad anställning inte förlängs.
  6. Anmälan vid större arbetsbrist. En arbetsbrist som berör 5 eller fler anställda, eller som når 20 uppsägningar inom en period av 90 dagar, anmäls till Arbetsförmedlingen. Varseltiden för den anmälan skalar från två månader för upp till 25 berörda anställda till sex månader för fler än 100.
  7. Slutlön. Semesterersättning för outnyttjad semester ska betalas ut utan oskäligt dröjsmål, senast en månad efter att anställningen upphört (se förmåner).

Kontrollera att uppsägningsbeskedet anger hur den anställda kan bestrida uppsägningen och om hen har företrädesrätt, innan det skickas.

Vanliga frågor

Binder ett kollektivavtal en arbetsgivare som inte gått med i en arbetsgivarorganisation?
Nej, inte automatiskt. Enligt medbestämmandelagen binder en organisations kollektivavtal bara organisationens medlemmar, inom avtalets tillämpningsområde. En arbetsgivare som varken gått med i den avtalsslutande arbetsgivarorganisationen eller självständigt tecknat ett hängavtal direkt med ett fackförbund är inte bunden, oavsett hur vanligt avtalet är i branschen och hur många konkurrenter som redan tillämpar det. Sverige har ingen regel som gör ett branschavtal allmänt bindande. En obunden arbetsgivare bär ändå två skyldigheter: den måste förhandla med alla berörda fackförbund innan en uppsägning på grund av arbetsbrist eller en verksamhetsövergång, och den måste fortlöpande informera fackförbund med medlemmar bland de anställda om hur verksamheten utvecklas. Ingen av skyldigheterna förutsätter att något är undertecknat. Praktiskt betyder det att en förfrågan från ett fackförbund om att tillämpa ett branschavtal är ett beslut arbetsgivaren fattar, inte en påminnelse om en skyldighet som redan finns. Allt annat i avtalet, inklusive lönetabellerna, gäller bara sedan arbetsgivaren gått med i arbetsgivarorganisationen eller tecknat ett eget avtal.
Vad måste arbetsgivaren lämna skriftligt till en ny anställd, och när?
Själva anställningsavtalet kräver ingen särskild form, men arbetsgivaren måste bekräfta huvudvillkoren skriftligt inom sju kalenderdagar från startdatumet: identitet och arbetsplats, arbetsuppgifter, anställningsform, uppsägningstid eller slutdatum, provanställningens längd, ingångslön, arbetstidens längd, övertidsvillkor, och det minsta varsel arbetsgivaren ger innan schemat ändras. En andra uppsättning villkor följer inom en månad: rätt till utbildning, den betalda semesterns längd, reglerna om uppsägningstid, information om socialförsäkring, bemanningsanställda och tillämpligt kollektivavtal. En anställd som skickas utomlands i mer än fyra sammanhängande veckor får extra skriftlig information innan avresan: mottagarland, uppdragets längd, lönevaluta, förmåner och villkoren för hemresan. Ett kollektivavtal som tecknats av ett centralt fackförbund kan omforma flera av dessa regler, bland annat provanställningens längd. De två tidsfristerna, sju dagar och en månad, ligger tre veckor ifrån varandra, vilket gör dem lätta att sätta på en och samma checklista för varje ny anställd.
Vad måste arbetsgivaren göra innan en ny anställds första dag i Sverige?
Innan arbetsgivaren betalar lön till någon som inte är godkänd för F-skatt registrerar den sig hos Skatteverket, antingen via e-tjänsten eller på pappersblanketten SKV 4620. Arbetsskadeförsäkringen kräver ingen separat åtgärd: den finansieras automatiskt genom de arbetsgivaravgifter arbetsgivaren redan betalar på varje lön. Tjänstepension är inte heller ett lagkrav; den finns bara där ett kollektivavtal omfattar den anställda eller arbetsgivaren tecknat ett individuellt pensionsavtal för personen. Till dess att Skatteverket utfärdat den anställdas egen preliminära skattetabell gör arbetsgivaren avdrag med en förhöjd sats på 110 procent av tillämplig skattetabell, i stället för att gissa rätt tabell. Nästan ingen arbetsgivare behöver föra personalliggare: den skyldigheten gäller bara i sex namngivna branscher, bland annat byggverksamhet, fordonsservice och restaurang. Allt annat följer sedan den första löneutbetalningsdagen infaller och den månatliga arbetsgivardeklarationen förfaller. Registreringen som arbetsgivare bör ändå vara på plats innan den första ordinarie löneutbetalningen, eftersom skatteavdraget och rapporteringen till Skatteverket förutsätter att den redan är klar.
Finns det en minimilön i Sverige?
Nej, Sverige har ingen lagstadgad minimilön. Lönegolv finns bara inom ett kollektivavtal, och en arbetsgivare som inte är bunden av något får komma överens om lönen direkt med den anställda. Samma mönster går igen i resten av Sveriges arbetstidsregler: lagen sätter tak, och ett kollektivavtal som tecknats av ett centralt fackförbund kan ändra nästan alla av dem. Ordinarie arbetstid är högst 40 timmar per vecka, jourtid på arbetsplatsen högst 48 timmar under fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad, och allmän övertid samma 48 eller 50 timmar, med en yttersta gräns på 200 timmar per år. Ytterligare 150 timmars övertid per år tillåts bara vid särskilda skäl och när ingen annan lösning finns. Varje anställd har rätt till minst 11 sammanhängande timmars vila under 24, och 36 sammanhängande timmar under sju dagar. Arbetsgivaren för anteckningar om jourtid, övertid och mertid, och anställda och fackliga organisationer på arbetsplatsen kan begära att se dem.
Vilka arbetsgivaravgifter betalar en arbetsgivare i Sverige 2026?
En arbetsgivare i Sverige betalar arbetsgivaravgifter på 31,42 procent av bruttolönen och skattepliktiga förmåner 2026, vilket täcker sjukförsäkring, föräldraförsäkring, ålderspension, efterlevandepension, arbetsmarknadsavgift, arbetsskadeförsäkring och allmän löneavgift. För en anställd som redan fyllt 67 år vid årets ingång gäller bara ålderspensionsandelen, 10,21 procent; en anställd född 1937 eller tidigare kostar inga arbetsgivaravgifter alls. En tillfällig nedsättning gäller anställda födda 2003–2007: 20,81 procent på lön upp till 25 000 kronor i månaden för lön mellan april 2026 och september 2027, med full sats över den gränsen. Arbetsgivaren gör dessutom preliminärt skatteavdrag på lönen enligt den anställdas skattetabell, och rapporterar varje utbetalning genom den månatliga arbetsgivardeklarationen på individnivå (AGI). För de flesta arbetsgivare, mätt efter omsättning, ska både deklarationen och betalningen göras senast den 12:e i månaden efter utbetalningen. Arbetsgivare med större omsättning deklarerar i stället på en fast dag, den 26:e, men betalar ändå det innehållna beloppet senast den 12:e, eller den 17:e i januari.
Hur många semesterdagar har en anställd rätt till, och hur många är betalda?
En anställd har rätt till 25 semesterdagar varje semesterår, som löper från 1 april till 31 mars, eller 5 dagar om anställningen börjar efter 31 augusti det året. Hur många av dagarna som är betalda är en egen beräkning: anställningsdagar under intjänandeåret, minus obetald frånvaro som inte är semesterlönegrundande, delat med det faktiska antalet dagar det året, gånger 25, avrundat uppåt. Den som arbetat hela intjänandeåret utan uppehåll får alla 25 dagar betalda. Den som börjat mitt i intjänandeåret behåller rätten till hela ledigheten men får färre betalda dagar; mellanskillnaden blir obetald ledighet om inget annat avtalats. Dagar utöver 20 betalda dagar under ett semesterår kan sparas för senare bruk, men en sparad dag måste tas ut inom fem år från utgången av det semesterår då den sparades. Semesterlönen beräknas enligt en av två modeller, och valet är inte alltid arbetsgivarens att göra fritt.
Hur länge betalar arbetsgivaren sjuklön, och när måste den anmäla till Försäkringskassan?
Arbetsgivaren betalar sjuklön de första 14 kalenderdagarna, med 80 procent av anställningsförmånerna, minus ett karensavdrag på 20 procent av en genomsnittsveckas sjuklön, draget en gång per sjukperiod. Läkarintyg krävs för att sjuklönen ska fortsätta betalas från och med dag 8. Blir den anställda frisk och sedan sjuk igen inom fem kalenderdagar räknas de två sjukfallen som en och samma sjukperiod, så karensavdraget dras inte en andra gång och fjortondagarsräkningen börjar inte om. Det är arbetsgivaren, inte den anställda, som sjukanmäler fallet till Försäkringskassan på kalenderdag 15, eftersom det är arbetsgivaren som vet exakt när sjukperioden började. Sista tillåtna dag för anmälan är kalenderdag 21, och myndigheten kan inte börja betala sjukpenning förrän anmälan finns. En sen anmälan försenar den anställdas inkomst, inte arbetsgivarens egna skyldigheter, som upphör dag 14. Vid en längre sjukperiod hamnar uppmärksamheten ofta på annat, så en påminnelse några dagar före tidsfristen gör att anmälan hinner göras med marginal.
Hur långt varsel måste arbetsgivaren ge för att avsluta en anställning i Sverige?
Arbetsgivarens uppsägningstid för att avsluta en tillsvidareanställning löper från en månad, för en anställd med under två års anställningstid, upp till sex månader, för tio års anställningstid eller mer, och stiger i steg vid två, fyra, sex och åtta år. Att avsluta anställningen lagligt kräver alltid saklig grund: antingen arbetsbrist eller en anledning som hänför sig personligen till den anställda, som misskötsel eller prestation. Uppsägningsbeskedet ska vara skriftligt och ange hur den anställda kan bestrida uppsägningen och om hen har företrädesrätt. En uppsägning på personliga grunder kräver minst två veckors varsel till den anställda och den lokala fackklubben; ett avsked kräver minst en veckas varsel. En arbetsbrist som berör fem eller fler anställda, eller som når 20 uppsägningar inom en period av 90 dagar, ska även anmälas till Arbetsförmedlingen, med en varseltid som skalar från två till sex månader beroende på hur många anställda som berörs.

Källor

Ansvarsfriskrivning

Taito.ai tillhandahåller inte juridisk, skatterelaterad eller redovisningsmässig rådgivning. Den här artikeln är endast avsedd som allmän information. Den beskriver lagstiftningen som den såg ut vid ovanstående datum och är inte rådgivning för någon specifik situation. Procentsatser och gränsvärden ändras. Kontrollera med en kvalificerad rådgivare innan ni agerar utifrån något i den här artikeln.

Läs vidare

Fler resurser