Blogg/Guider
Semester och semesterlön: arbetsgivarens guide
Tjugofem semesterdagar är den enkla delen. Hur många av dem som är betalda kommer ur en formel vars nämnare de flesta kalkylark får fel, och vilken semesterlönemodell som gäller är inte alltid arbetsgivarens val.
Två frågor avgör nästan varje svensk semesterberäkning, och de är lätta att blanda ihop.
Hur många dagars ledighet har personen rätt till? Tjugofem. Hur många av dem är betalda? Det kommer ur en formel — och det är ofta ett annat tal.
Allt nedan bygger på semesterlagen (1977:480), som omfattar varje anställd i Sverige oavsett om du har kollektivavtal. Lagen är tvingande till arbetstagarens förmån: enligt 2 § är ett avtal som inskränker den anställdes rättigheter enligt lagen ogiltigt i den delen. Hänvisningar som “4 §” eller “16 a §” nedan pekar på en paragraf i lagen; den fullständiga källhänvisningen finns under Källor längst ner.
TL;DR
- Du har rätt till 25 semesterdagar varje semesterår.
- Börjar anställningen efter 31 augusti har den anställda bara rätt till fem semesterdagar det året.
- Betalda dagar räknas fram med en formel: anställningsdagar ÷ dagar i intjänandeåret × 25, avrundat uppåt.
- Semesterlönen följer en av två modeller: sammalöneregeln ger ett tillägg om 0,43 procent per dag, procentregeln ger 12 procent av intjänad lön.
- Dagar utöver 20 betalda dagar får sparas, men inte medan tidigare sparade dagar fortfarande tas ut.
- Outtagen semester betalas ut som semesterersättning senast en månad efter att anställningen upphört.
Hur många semesterdagar får man — och vad innebär fällan den 31 augusti?
En anställd har rätt till 25 semesterdagar varje semesterår — hela innehållet i 4 §. Ett kollektivavtal kan lägga till dagar, aldrig dra ifrån.
Samma paragraf bär undantaget som missas vid rekrytering sent på året. En anställd vars anställning påbörjas efter den 31 augusti under semesteråret har rätt till endast fem semesterdagar det året. Eftersom semesteråret börjar 1 april träffar det alla som börjar mellan 1 september och 31 mars.
| Begrepp | Innebörd |
|---|---|
| Semesterår | 1 april – 31 mars (3 §) |
| Intjänandeår | De tolv månaderna närmast före semesteråret |
| Semesterdagar | 25 per semesterår, 5 om anställningen började efter 31 augusti |
| Betalda semesterdagar | Räknas fram separat enligt 7 § |
Nästa steg: för alla som börjat mellan september och mars, kontrollera att systemet gav dem fem dagar och inte en proportionerad tjugofemma.
Vilka av dagarna är betalda?
Rätten till 25 dagars ledighet är inte rätten till 25 betalda dagar. De betalda dagarna räknas fram separat, enligt 7 §:
betalda semesterdagar = (anställningsdagar under intjänandeåret − obetald, ej semesterlönegrundande frånvaro) ÷ faktiskt antal dagar i intjänandeåret × 25, avrundat uppåt
Nämnaren är det faktiska antalet dagar i intjänandeåret — 365 eller 366, beroende på om en 29 februari ligger inom det. Fast inkodade 365 är den vanligaste bristen i ett kalkylark byggt i hast.
Och avrundningen går alltid uppåt, till arbetstagarens förmån. Inte till närmaste hela dag.
Genomräknat på en riktig anställning. Någon som börjar 1 oktober 2025 har rätt till fem semesterdagar under det löpande semesteråret, eftersom anställningen började efter 31 augusti. Nästa semesterår löper 1 april 2026 till 31 mars 2027, då alla 25 dagarna gäller. Bara 13 av dem är betalda — tillämpa formeln i 7 § ovan på den anställdes faktiska anställningsdagar och årets faktiska längd, sedan avrunda uppåt. De andra tolv är ledighet som kan tas obetald, om ni inte kommer överens om annat.
Nästa steg: öppna semesterformeln i lönesystemet och leta rätt på nämnaren. Står det bokstavligen 365 är den fel vart fjärde år.
Sammalöneregeln eller procentregeln?
Svensk semesterlön räknas på ett av två sätt, och att blanda ihop dem är det vanligaste lönefelet under den här lagen.
Sammalöneregeln (16 a §) är huvudregeln för en anställd med fast månadslön. Lönen löper oförändrad under ledigheten, och ovanpå den kommer ett semestertillägg om 0,43 procent av månadslönen per betald semesterdag — 1,82 procent av veckolönen för veckoavlönade. Två detaljer i samma paragraf ändrar beloppet: fasta lönetillägg läggs till månadslönen innan tillägget räknas fram, och för en rörlig lönedel utgör semesterlönen på den delen 12 procent av den rörliga lön som förfallit under semesteråret.
Procentregeln (16 b §) sätter semesterlönen till 12 procent av den lön som förfallit under intjänandeåret. Den täcker normalt anställda utan fast månadslön — timavlönade, eller personer vars rörliga lön sammalöneregeln fångar dåligt.
Valet är inte ditt i varje läge. Andra stycket i 16 § gör procentregeln tvingande, även för en månadsavlönad, i fem situationer:
- lön som inte är bestämd per vecka eller månad,
- lön som regelbundet består av en fast och en rörlig del, där den rörliga delen kan uppskattas till minst tio procent av den sammanlagda lönen för semesteråret,
- en sysselsättningsgrad som varierat under intjänandeåret,
- en sysselsättningsgrad som ändrats mellan intjänandeåret och tidpunkten för ledigheten,
- frånvaro under intjänandeåret av skäl som inte är semesterlönegrundande — om den inte löpt på samma nivå hela intjänandeåret och alltjämt gör det vid ledigheten.
Punkt 2 är den som fäller växande bolag. Provision, skifttillägg och bonus passerar tio procent snabbare än väntat, och ett lönesystem som faller tillbaka på sammalöneregeln märker det inte. Du får också välja procentregeln frivilligt enligt första stycket i 16 §.
Nästa steg: lista alla med någon rörlig lönedel och stäm av andelen mot tio procent för det här semesteråret. Den listan är din undantagsmängd.
Semestertillägget om 0,43 procent, genomräknat
Per betald semesterdag: 0,43 procent av månadslönen, gånger antalet betalda semesterdagar.
En anställd med 30 000 kronor i månadslön, utan fasta tillägg och utan rörlig lön, med 25 betalda semesterdagar:
25 × 0,0043 × 30 000 = 3 225 kronor
Det betalas utöver den oreducerade månadslön som redan löper under ledigheten. Tillägget är ett påslag, aldrig ett avdrag — och det är därför semesterdagar kostar något mer än arbetsdagar, och därför den första svenska sommaren överraskar arbetsgivare som budgeterat annorlunda.
Hur mycket varsel krävs innan ledigheten förläggs?
11 §: underrättelse om förlagd ledighet lämnas senast två månader före ledighetens början. Senare bara om det finns särskilda skäl, och då om möjligt minst en månad före.
12 §: om inte annat avtalats ska ledigheten förläggas så att den anställde får en period om minst fyra veckor under juni–augusti.
Nästa steg: två månader före juni är slutet av mars. Sker ert sommarsamtal i maj är det redan sent.
Hur många dagar får man spara till nästa år?
En anställd med rätt till fler än 20 betalda semesterdagar under ett semesterår får spara överskottet, enligt 18 §. Vid lagens golv blir det upp till fem dagar per år; ett kollektivavtal som ger mer än 25 dagar höjer taket.
En sparad dag ska läggas ut inom fem år från utgången av det semesterår då den sparades. Skulle uttag under det femte året medföra betydande olägenhet låter andra stycket i 20 § parterna komma överens om ett sjätte.
Tredje stycket i 18 § är det som bryts oftast i praktiken: nya dagar får inte sparas under ett semesterår då tidigare sparade dagar tas ut. Håll sparade dagar åtskilda från årets intjänande, annars går det inte längre att avgöra vilka dagar som är närmast att preskriberas.
Nästa steg: är ert semestersaldo ett enda tal per anställd kan det inte svara på preskriptionsfrågan. Dela upp det.
Vad händer med outtagen semester när någon slutar?
Outtagen semester betalas ut som semesterersättning i stället för att tas ut som ledighet, enligt 28 § — och den omfattar allt som inte tagits ut eller ersatts, både från tidigare intjänandeår och från det pågående.
Den räknas enligt 29 § med samma modell som gällde under anställningen, och sparade dagar värderas som om de tagits ut under det semesterår då anställningen upphörde.
Tidsfristen står i 30 §: utan oskäligt dröjsmål och senast en månad efter anställningens upphörande. Lagen kräver alltså inte utbetalning på slutlönen — men en månad är en yttersta gräns, inte en handläggningstid.
Det återkommande felet är att räkna ersättningen bara för det senast avslutade intjänandeåret och glömma den proportionella andel som tjänats in under det pågående fram till sista anställningsdagen. Båda delarna måste räknas innan slutlönen går ut, annars betalar arbetsgivaren för lite och gör en lönespecifikation till en tvist.
Nästa steg: innan slutlönen körs, hämta den anställdas sparade-dagar-saldo och kontrollera att både det avslutade och det pågående intjänandeåret räknats med i utbetalningen.
Vilka är nyckeltalen i korthet?
| Vad | Belopp / gräns | Bestämmelse |
|---|---|---|
| Semesterdagar per semesterår | 25 | 4 § |
| Anställning påbörjad efter 31 augusti | 5 dagar det semesteråret | 4 § |
| Semesterår / intjänandeår | 1 april – 31 mars | 3 § |
| Nämnare i formeln för betalda dagar | Faktiska dagar i intjänandeåret — 365 eller 366 | 7 § |
| Semestertillägg, sammalöneregeln | 0,43 % av månadslönen per betald dag; 1,82 % av veckolönen | 16 a § |
| Semesterlön, procentregeln | 12 % av lön som förfallit under intjänandeåret | 16 b § |
| Tröskel för rörlig lönedel | 10 % av sammanlagd lön tvingar fram procentregeln | 16 § 2 st |
| Sparbara dagar | De som överstiger 20 betalda dagar | 18 § |
| Yttersta gräns för en sparad dag | Fem år från utgången av det semesterår den sparades | 18 §, sjätte år efter överenskommelse enligt 20 § |
| Huvudsemester | Minst fyra sammanhängande veckor, juni–augusti, om inte annat avtalats | 12 § |
| Underrättelse om förläggning | Två månader; senare bara vid särskilda skäl, då om möjligt en månad | 11 § |
| Semesterersättning vid anställningsslut | Senast en månad efter anställningens upphörande | 30 § |
Räkna fram siffrorna för en namngiven anställd med semesterdagar-räknaren — den implementerar hela tabellen, inklusive rätt nämnare i formeln i 7 §.
Hur hjälper Taito.ai med det här?
Semesterpolicyn — vilken semesterlönemodell som gäller, hur betalda dagar räknas fram och vilka dagar som sparats — är något Taito.ai, ett people operations-system, sätter upp åt dig och sedan håller uppdaterat automatiskt. Varje anställds intjänande, uttag och saldo förblir synligt, med sparade dagar hållna åtskilda från årets intjänande.
Källor
Riksdagen publicerar lagen i konsoliderad lydelse. Riksdagens SFS-sidor saknar ankare på paragrafnivå, så länkarna pekar på hela lagen och paragrafnumret bärs i länktexten.
Friskrivning
Taito.ai ger inte juridisk rådgivning, skatterådgivning eller redovisningsrådgivning. Den här artikeln är allmän information om lagen som den såg ut vid datumet ovan, inte råd om din situation och ingen ersättning för sådana. Belopp och gränser ändras. Stäm av med en kvalificerad rådgivare innan du agerar på något här.